Trots att Sverige har en högklassig barnsjukvård så finns det en patientgrupp som faller mellan stolarna; barn med fetma. Detta menar ett antal läkare, dietister, sjuksköterskor och statistiker som skriver sina åsikter på DN Debatt.

I debattartikeln står det att 29 procent av de svenska barnklinikerna inte tar emot remisser för behandling av barn med fetma. På Norrlands universitetssjukhus i Umeå, i Gävleborg, Jämtland och Västerbotten finns det ingen behandling för barnfetma överhuvudtaget.

I de landsting där det finns behandling av barnfetma är ändå inte vården optimal då de inte är särskilt många barn som får stöd från sjukvården. Samt att barn ofta behandlas för sent för sin fetma. Barn i 6-9 års ålder svarar bättre på behandling men de flesta barn får vård först efter att de är 10 år fyllda vilket ofta då innebär att man har en svårare grad av fetma.

Skribenterna i debattartikeln påpekar att fetma är en allvarlig sjukdom som leder till förtidig död och försämrad livskvalitet. Fetma är dessutom farligare för de som drabbas i tidigt ålder då cancer och hjärt-kärlsjukdomar har längre tid på sig att utvecklas ju längre man har fetma.

Svenska barn med fetma har också högre blodsockervärden än andra barn med fetma runt om i världen. Förhöjda blodsockervärden ger en ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom.

Dessutom kostar fetma idag 25–35 miljarder kronor per år i Sverige. Därför skulle det inte bara vara en enskild vinning med tidig fetma behandling utan även en ekonomisk vinning för Sverige.

Läs hela debattartikeln på DN Debatt.